Så många minnen fanns i de där bilderna och mitt i all nostalgi blev jag sorgsen, sorgsen att många av de vänskaperna är slut. Så många år och så många minnen som bara har runnit ut i sjön, utan en enda protest har de vänskaperna bara försvunnit!
Den sorgen är bekant för mig, samma sorg kände jag för bara några år sedan när jag förstod att en ganska lång vänskap var slut och det spelade ingen roll om jag protesterade eller ville reparera den för den var slut långt innan jag insåg det.
Den sorgen vill jag inte känna igen, aldrig mer, men jag sörjer ändå den vänskapen varje dag trots att jag vet att den är borta och det finns ingenting jag kan göra annat än att leva mitt liv och hoppas att sorgen en dag försvinner!
